Till navigation Till innehåll (s)

Ditt boende när du är placerad

Här kan du läsa om olika boenden när du är placerad. Du får också veta hur det fungerar när du ska flytta och vad som händer när du blir myndig.

Olika boenden

Om du inte kan bo hemma finns det olika alternativ beroende av vad just du behöver och hur din situation ser ut. Ibland kan ett barn bo hos en släkting men ibland är det bättre att barnet bor i ett familjehem eller HVB-hem.

Familjehem

I ett familjehem kan du bo länge, ibland hela din uppväxt. Familjehemmet ska ta hand om dig och se till att du är trygg och mår bra. Ett familjehem kan vara släktingar till dig eller en annan familj. Ofta har du fortsatt kontakt med dina föräldrar.

Om du känner oro eller mår dåligt, prata med dina familjehemsföräldrar eller din socialsekreterare. Det är viktigt att vuxna vet hur du mår, så att de kan hjälpa dig. 

Jourhem

I ett jourhem bor du en kortare tid, till exempel medan socialtjänsten letar efter ett passande familjehem till dig. I ett jourhem kan du bo från några dagar upp till några månader beroende av hur din situation ser ut

Jourhemmet finns där för att stötta dig och se till att du mår bra och känner dig trygg. Om du har frågor, känner oro eller mår dåligt, prata med din jourhemsförälder. Om du inte vill prata med den kan du alltid prata med din socialsekreterare.  

HVB-Hem

HVB betyder hem för vård och boende. Här bor du om du behöver mer stöd och vård än vad ett familjehem kan ge. Du har ett eget rum men delar ofta gemensamma utrymmen som kök och vardagsrum med andra barn och ungdomar. Personal finns alltid på plats och hjälper dig.

Du kan ställa frågor till personalen eller prata med dem om något känns jobbigt. Om du inte vill prata med personalen på ditt HVB-hem kan du vända dig till din socialsekreterare eller en annan vuxen som du litar på. 

SiS särskilda ungdomshem

SiS står för Statens institutionsstyrelse. På ett SiS-hem kan du bo om du har ett stort behov av vård eller hjälp och ingen annan lösning fungerar för dig. Det kan handla om att du använder droger eller har begått ett brott, skadar dig själv eller andra. På SiS ska du få hjälp att må bättre. Du går ofta i skola på ditt SiS-hem. Där finns behandling och personal dygnet runt.

Du kan prata med personalen om något känns jobbigt. Om du inte vill prata med personalen på SiS kan du vända dig till din socialsekreterare eller en annan vuxen som du litar på. 

Stödboende

I ett stödboende bor du när du inte behöver så mycket hjälp men stöd för att klara dig själv. Det kan till exempel handla om att du tidigare bott i ett familjehem eller HVB-hem och är på väg att bli vuxen. Målet är att du ska klara dig själv och kunna bo på egen hand i framtiden. I ett stödboende bor du ofta i en egen lägenhet eller rum. Det finns personal som hjälper dig men de är inte där hela tiden.

Du kan prata med personalen om det du behöver hjälp med. Om du inte vill prata med personalen kan du vända dig till din socialsekreterare eller en annan vuxen som du litar på.

Skyddat boende

Du som är på skyddat boende är här för att någon varit hotfull eller våldsam mot dig eller någon av dina föräldrar. Om du är yngre är du med en förälder. Är du äldre kan du vara antingen med en förälder eller själv på det skyddade boende.  

Adressen till det skyddade boende är, och ska vara, hemlig för att du ska slippa vara orolig för att någon som är farlig ska komma dit. De skyddade boendena har personal som är till för att hjälpa och stötta dig. Ofta när någon är på ett skyddat boende går de igenom jobbiga saker, och det kan behövas mycket hjälp att förstå vad som händer.

Be gärna de vuxna som arbetar på ditt skyddade boende om hjälp att förklara. Du kan fråga om allt. Du kan också fråga din socialsekreterare. Om du behöver hjälp med praktiska saker är det bra be om det. Allt kanske inte går att lösa, men det är viktigt att vi och boendet får veta vad just du behöver.

Vad händer när jag blir myndig?

När du fyller 18 år blir du myndig och räknas som vuxen enligt lagen. När du blivit myndig får du till exempel ta körkort, rösta i val och du har inte längre vårdnadshavare som bestämmer över dig. Så småningom kan det börja bli dags att flytta till ett eget boende och klara dig själv.

Att bli myndig och flytta till eget boende kan kännas som ett stort steg. Vi vet också att det här är något som kan oroa dig som är placerad. 

Vad händer inför att jag blir myndig?

Först och främst kan det vara bra att veta att din socialsekreterare kommer att ge dig information och stöd när du blir myndig eller det börjar bli dags att flytta till ett eget boende. Alla växer upp i olika takt. Socialtjänsten kommer att ta reda på vad just du behöver och stötta dig på vägen.

Innan du fyller 18 år gör socialtjänsten en utredning. Socialtjänsten har också tagit fram en checklista. Den handlar om boende, pengar, jobb och hälsa. Din familjehemsförälder, kontaktperson eller personal på boendet går igenom checklistan med dig.

Du får också fylla i formuläret På väg, där du berättar om dina styrkor och vad som kan bli svårt. Personal och handläggare pratar sen med dig om svaren. 

Vem hjälper mig när jag flyttar? 

När du flyttar kan du behöva hjälp att packa och bära. Vem som hjälper beror på var du bor nu. Det kan vara familjehemsföräldrar, personal på HVB eller någon i din familj. Fråga din socialsekreterare vem som kan hjälpa till. 

Vad behöver jag tänka på när jag bor själv?

Att bo själv innebär att du behöver hålla koll på din ekonomi, dina räkningar och din hälsa. Innan du fyller 18 år så kommer din socialsekreterare prata mig dig om sånt som är viktigt att veta inför att du blir myndig. Du kan också hitta information och kolla upp hur det funkar själv.

På Konsumentverkets webbsida kan du hitta information om olika utgifter ett boende kan innebära. I Koll på pengar hittar du tips och råd kring hur du kan tänka kring din ekonomi och budget.

Konsumentverket - Koll på pengar 

När det gäller din hälsa och sjukvård så hittar du mycket information på 1177. Du kan också ringa om du har frågor kring sjukvård, är orolig eller undrar över något annat som rör din hälsa.

1177 på webben

Mer läsning för dig